En lantis i Shanghai

en skånsk loppisgalnings överlevnadsguide till Kinas bakgator. Garanterat glutenfri humor med stövlarna i tre världsdelar. Fick jag med allt?

Högt skämskonto - men det var det värt!

Publicerad 2015-05-16 06:48:59 i expat, expatlife, loppis, maskerad,

Nej, jag tänker inte börja blogga igen. Just nu. Men jag vill så innerligt gärna visa hur jag såg ut i torsdags. Som ni vet blir livet aldrig roligare än man gör sig, och i går var jag utklädd till The Queen of Sweden: 
 
Varför detta?
Det kommer säkert som en överraskning (nu var jag ironisk), men i USA täcks inte allt av skattemedel. Vi betalar rikligt med skatt, men ändå får vi ingen sjukvård, subventionerat fritids, fri universitetsutbildning, VAB, barnbidrag, 16 månaders föräldraförsäkring med mera. Skola får vi, hurra, och de icke-privata skolorna är bra här i West San José. Men skolan har inte råd att finansiera, t ex, en skolbibliotekarie.
Därför arrangerades i går en insamlingsdag. Super-duper-amerikansk fund raising, and I was there. At the raffles, det vill säga ett lotteri där barnen satsar sina raffle tickets på den pryl som de helst vill vinna. Barnen hade tilldelats en raffle ticket per 10 dollar som föräldrarna skänkt till insamlingen.*
Walkathon var namnet på arrangemanget. Barnen tävlade i att springa flest varv runt skolans gräsplan. För att göra arrangemanget extra festligt fick barnen även besöka olika länder, små utställningar som föräldrarna (=mammorna) ställt i ordning i samlingssalen. Vår skola är härligt internationell och jag tror att de fick ihop cirka tio, tolv länder. I Syd-Korea lärde de sig taekwondo, i Japan origami, i Indien om kryddor. På Hawaii fick de typiska blomstergirlanger. I Ecuador tillverkade de panflöjter och på Irland potatisstämplar.
 
Jag ville inte göra ett svenskt bord. Jag är ensam svensk på stället och kände att det skulle sluka lite för mycket tid från mina studier (i danska, visst är det galet?). Jag erbjöd mig dock att hjälpa till, utklädd till The Queen of Sweden. IKEA, ABBA, Minecraft, H&M, Aviici och Tove Lo i all ära, men jag är övertygad om att vår kungafamilj imponerar mer i USA.
Visst blev jag fin? Nobelklänningen hittade jag på loppiskedjan Savers. Bandet (som egentligen ska vara ljusblått) är köpt i en av våra många pysselaffärer. Handskarna är avklippta nylonstrumpor, eftersom jag blev snål inne på Party City. Tiaran fick jag låna av damen som dirigerar trafiken runt skolan på morgonen. När hon såg att jag bara hade en tiara i plast (Savers, den också) sprang hon hem och hämtade den här fantastiska skapelse ur sin Halloween-garderob.
 
Totalt samlades det in över 12 000 dollar. Bibliotekarien räddad! Jag är väldigt nöjd med min lilla insats. Rektorn ville ta bild, och koreanerna. De klär sig alltid i traditionella dräkter vid de här tillfällena. Real princesses. And I'm such a fake.
 
*Vill ni veta vad jag tycker om detta insamlingssystem? Efter snart två år utomlands har jag insett att det inte går att rädda världen, åtminstone inte på egen hand. Det går inte att fixa alla tragedier, blåsa på alla sår, ändra politiska system eller, i fallet med Shanghai och luftföroreningarna, sluta andas. Man får gilla läget, kriga när man orkar och leka drottning när det passar. För drottningar är ganska bra på att avleda små ledsna barnögon som inte får lotter eller Otter Pops, för att mamma och pappa inte bidrog med pengar.
- Noooooo, you're not The Queen of Sweden! You're Ivar's mom! 
- That's not a nice way to speak to a royal! But, hey, I think I remember you! Aren't you the Prince of Spain? I think we met at the Nobel Prize dinner party!
- Are you a reeeeeal Queen?
- Yes! Once upon a time, I was a little girl, just like you. But then I married the King and became a Queen. Isn't that a wonderful fairytale?
PS. Nästa gång går jag klädd som ABBA. Waterloo, 1974. Eller Minecraft-gubbe. Zlatan. Eller ett platt IKEA-paket i en Koenigsegg. Om jag får. Vi kan väl bara konstatera att mitt skämskonto hos de stora barnen är extremt högt just nu.
 

Om

Min profilbild

Maria Svemark

Humorbloggen om vad som händer när man låter en svensk, 40-årskrisande trebarnsmor flytta till USA - via bakgatorna i Shanghai! Söker du kontakt, turisttips, råd angående livet som expat eller Direct Foreign Hire (DFH) i Kina, glutenfria recept eller gästbloggare? Mejla mig på: [email protected] Instagram: bysvemark Swedish writer living with my family in Shanghai. Feel welcome to contact me at [email protected]

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela

  • via RSS
  • Instagram Humor