Svenska souvenirer: Stört omöjligt att motstå...
Man ska inte släppa loss en elefant i en porslinsaffär. Men man ska heller inte släppa loss en svensk expatmamma i en souvenirbutik i Gamla stan i Stockholm.
Jag förmodar att detta är ett glimrande exempel på hur tio månader i Kina kan förändra en människa.
Jag är inget fan av souvenirer, men detta kunde jag alltså inte motstå:
En på tok för liten plåtbricka med midsommarmotiv. Kommer nog till användning när jag måste bjuda på kakor och godis i barnens skola.
Tre nyckelringar. Ska barnen fästa på sina skolväskor.
En hemskt ful kapsylöppnare. Vi samlar på sådant, mannen och jag. Vår fulaste, från Mexico 2003, innehåller en stelnad mini-krabba.
Bärkassar med dalahästar. Jisses, vad jag ska känna mig trendy på matmarknaden. Kanske ger jag bort den ena till Annie, min panik-livlina på vårt compound. Det är hon som skickar hem den nästan blinde hantverkaren till mig när det krisar med vattenläckor, stopp i rören och annat.
Vykort med svenska motiv. För att det är svårt att hitta skojiga och/eller snygga gratulationskort i Kina. Extra svårt att hitta med älgar, förstås.
Plåtburkar med mintgodis. Söta, på riktigt.

Jag kunde heller inte motstå ett luciatåg:
