En fisk blir en sköldpadda - men jag är glad ändå....
Onsdagen är bästa dagen på veckan, för då går jag kurs i kinesiska tecken. Det är verkligen meningslöst, för jag kommer garanterat att glömma allt jag lärt mig inom några månader. Men oj, vad jag njuter av lektionerna och min nyvunna kunskap! Jag har fått tillgång till en helt ny värld! När jag promenerar på stan ser jag plötsligt nya sammanhang - tecknen för berg, park, skola, blomma...
Lektionerna är fenomenal hjärngympa. Ibland håller jag fem språk i huvudet: kinesiska tecken, pinyin-kinesiska (det västerländska sättet att skriva orden), engelska (undervisningsspråket), svenska (i mitt huvud) och en smula köks-franska (när vi inte hittar det engelska ordet för koriander).
Läraren lär oss ett nytt tecken, ofta genom att berätta en historia kring tecknet: personen ligger upp-och-ner, han är förmodligen död och därför är detta tecknet för gammal. Lite Melodikrysset-logik, ibland, men det sätter sig.
Sen säger läraren långa meningar på kinesiska och som vi ska skriva med tecken. Till exempel kan hon säga:
wo you yi ge mei guo peng you. wo qu mai ji ya yu rou, cao mei, da mi he shui. ni xian sheng zen me qu gong zou?
Då skriver vi tecknen för: Jag har en amerikansk vän. Jag åker och köper kyckling, anka- och fiskkött, jordgubbar, (stort) ris och vatten. Hur åker din man till arbetet?
Jag klarar det, men första gången jag provade råkade fisken bli en sköldpadda. Det är smällar man får ta, liksom att amerikanen tappade hornen överst i tecknet.
