Vi gjorde av med nästan 900 spänn på Diary of a Wimpy Kid-böcker, en uppföljningsserie till Diary..., Guinness World of Records 2015, Lonely Planet California, en bok om kroppen, en bok om robotar och den engelska versionen av Förr eller senare exploderar jag av John Green.
Jag ville till Shanghai Museum, men barnen tyckte att vi skulle besöka
Shanghai Urban Planning Exhibition Center. Vilket i för sig aldrig är en dålig idé. Modellen över Shanghai är imponerande och det är alltid spännande att se foton från gamla Shanghai.
Sen ägnade barnen en halvtimme åt at fnissa åt en modell över Xintiandi. De små gubbarna som placerats ut i modellen är nämligen ganska busiga. Vissa har lagt sig att sova i buskarna och några häckar i träden.
Efter detta hoppade på en Hop On Hop Off-buss som tog oss runt mellan People's Square, The Bund, Yu'yan Garden och Xintiandi. Trevligt!
Sen tog vi T-banan västerut och snokade runt på Abercrombie & Fitch vid Jing'An Kerry Center. Jag är för gammal för den här sortens Hollister-butiker: Man hittar knappt runt i mörkret, man blir lomhörd av musiken och får andnöd av parfymen.
Efter detta behövde mamman en lördagsöl! Att släpa runt tre barn och sju kilo böcker i en av världens största och mest trånga städer kräver en muskelpumpad bläckfisk med fem liter tålamod. Som tur var, var klockan då halv åtta och vi kunde möta upp pappan och våra tyska vänner på restaurangen The Spot.
Jag har inga bilder därifrån. Ni får nöja er med följande vits ur verkliga livet:
Jag ska gå en kurs i TCM, traditionell kinesisk medicin, på tisdag. Vår tyska kompis Herr B berättade om ett samtal om TCM med en kines på jobbet. Kollegan hade förklarat att ju färre ben djuren har, desto nyttigare är de att äta. Oxkött (fyra ben) är alltså mindre nyttigt än kyckling (två ben).
- Hur gör ni med de en-benta djuren, då, undrade Herr B, och han försökte givetvis skoja.
- Svamparna? De är ännu nyttigare än de tvåbenta, sa kollegan utan att dra på mungiporna.