Pappan till barnen fyllde 40 i helgen och hade önskat sig en resa till Xi'an, nio-miljonersstaden som blivit världsberömd på grund av den enorma terracottaarmén. Bra idé, tyckte jag, som varit i Xi'an förut (1992) men inte har några direkta minnen därifrån. Jag blev nämligen sjuk.
Att besöka Xi'an och terracottaarmén är såklart ett must do när man är svensk i Kina. Armén upptäcktes 1974, samma år som vi föddes. Några bönder skulle gräva en brunn men hittade istället en 2 200 år gammal statyarmé av lera. Hela armén är långtifrån uppgrävd och det är heller inte den kejsargrav som armén tillhör. Ovan den mest kända sal 1, av 3. Ni som är gamla trelleborgare: Tänk er gamla tennishallen (den vid Gunsans) gånger 30, så hamnar vi nog rätt.
1992 besökte jag Beijing och Xi'an tillsammans med mina föräldrar och min lillebror. När min bror kom tillbaka till Beijing några år senare kände han inte igen sig: Stans första och enda McDonalds var riven, istället var hela Peking nersölat med hamburgerrestauranger.
Can't wait att visa honom, och våra föräldrar, bilderna från dagens Xi'an. Som sagt, mina minnen från -92 är väldigt vaga, men jag har bestämt för mig att vägen utanför goose pagoda (64 m) var en dammig och oasfalterad moppe- och cykelväg (tänk Indien).
...inga pampiga boulevarder eller...
...nybyggda jättegallerior i gammaldags, kinesisk arkitektur. De öppnade enligt vår guide för fyra år sedan! Heder åt Xi'ans styrande som valde en arkitektur som inte helt sabbar känslan runt den 1 300 år gamla pagodan.
En fördel med att pappan ofta bor på hotell är bonuspoängen, hurra! De räckte till två nätter på Sheraton. Första kvällen åt vi grillbuffé på takterassen. Ivars betyg: Detta var min bästa dag. Kan vi äta här i går?
Vad åt han som var så fantastiskt? Tre franskbrödbullar och ett äpple.
Killarna deltog i diverse tävlingar och Jens vann en vinare till pappan genom att dricka upp en cola snabbt. #turist
Xi'an city wall, en höjdpunkt! Trettio grader och ingen skugga, men ändå helt obeskrivligt härligt att bara gå och gå och gå på en nästan folktom mur, inte stoppa och bara slappna av och titta ner på sina egna fötter. Skulle jag bete mig så i Shanghai skulle jag vara överkörd och platt inom 15 sekunder. Många hyr tandem/enpersons-cyklar på muren. Bra idé, men tyvärr fick vi inte ihop ekvationen med 10-årsgräns och för stor cykel åt 10-åringen.
Här befinner vi oss på den så kallade muslimska marknaden. Ivar iakttar några pensionärer som bryr sig mer om att spela spel än att serva turister som vill köpa trummor och maskeradkläder.
Barnen blev som vanligt beundrade.
Street food.
Nudlar med sesam- och jordnötssås, tror jag. Jättegott!
Arg snubbe med köttspett: Hey!! Du tog mitt vatten!
...40-åringen som sammanfattade helgen såhär på sin Facebook-logg: "Mer kinesisk men mindre jobbig än Shanghai, kanske för att den bara är 9 miljoner invånare:-) eller för att det kändes lättare att prata engelska med folk än vad det är i Shanghai.
Natt-tåget dit var en höjdare, sparade tid gentemot flyget genom att resa helt på natten och vakna upp vid destinationen. Tyst och skönt var det också, inte som de jag åkt förr."
Kunde inte sagt det bättre själv.
Andra Must Do:n som vi besökt hittills:
Chengdu med pandorna, Leishan Buddha och Emei Shan,
Nanjing, Hangzhou, Suzhou,
Hong Kong och turistön Hainan. Kvar har vi Beijing och en rad natursköna platser som Avatar-bergen och Yellow mountains, minoritetsfolken i Yunnan, Tibet, isskulpturerna i Harbin och en Yangtze-kryssning. Men vi bör väl ha något kvar att uppleva som pensionärer?