En lantis i Shanghai

en skånsk loppisgalnings överlevnadsguide till Kinas bakgator. Garanterat glutenfri humor med stövlarna i tre världsdelar. Fick jag med allt?

Fenomenet kinautmattning: Alla ignorerade maskeraden utom vi

Publicerad 2014-05-31 16:48:37 i

Klockan ett i dag fick jag ett sms från en amerikansk bekant:
All headed home - have our China experience for the day.
Det kunde varit min småsura kommentar. Alla som bott i Shanghai en vecka vet vad det innebär att ha sina China moments.
Det är naturligtvis helt fantastiskt att vi fått möjligheten att bo i Kina. Men det kan ändå kännas fullt tillåtet att klaga ibland och dra för (de mögliga hyr-) gardinerna i lägenheten. Ungefär som att man nekar sina ungar läsk, trots att de är mammas prinsar, prinsessor och gåvor av Guds nåde.
Vad innebär då en kinesisk upplevelse utöver vad man står ut med?
Ofta handlar det om taxiresor, byråkrati, låg servicenivå, olyckliga missförstånd och elmoppar som hotar att köra över mina barn. Men oftast handlar det nog om trängsel.
Dagens kinesiska upplevelse utspelade sig på pappans jobb. Pappan själv fanns inte där, han var beordrad övertid på annan ort.
Företaget hade bjudit in till familjedag med maskerad. Så sent som i torsdags kom en påminnelse - please dress your children and yourself as your favorite cartoons.
Vi åkte dit som Minnie Mouse, Tintin, Rodrick i Diary of a Wimpy Kid och Elsa i Frozen.
Men det var naturligtvis ingen annan som brytt sig om uppmaningen. Vi var de enda utklädda, förutom en tjej med kaninöron, tio Disney-prinsessor, en baby i grodkostym och några tre-åringar i spindelmannen-dräkt.
Men det var inte detta som gjorde oss kinesiskt utmattade, för en fest blir ju aldrig roligare än man gör sig.
Det som tröttade ut oss var att lokalerna inte var anpassade för över tusen kineser. Och när alla med blått band på passerkorten (ordning & reda!) skulle äta lunch kl 11.50 blev kaoset totalt.
Vid det här laget har man ju ändå vant sig, så med hjälp av långa armar, kantiga armbågar och en stor väska lyckades vi rädda oss ur kafeterian med tre pizzabitar, en lunchlåda med tempuraräkor och fyra coca-color (Isa hade som vanligt med sig lunchlåda med glutenfria pannkakor).
Sen åkte vi därifrån, två timmar tidigare än beräknat.
Med metron, till Super Brand Mall vid skyskraporna. Varken tunnelbanan eller shoppinggallerior är någon god idé en lördageftermiddag, om man har svårt för trängsel, har tre barn men bara två armar.
Men skam den som ger sig.
PS. Kvällen slutade bra. Vi har varit hos familjen Cottier Donzé som inledde festen med att visa bilder från sitt äventyr i Nordvästpassagen. Nästa vecka lämnar de Shanghai för en ny seglats i Polynesien! Läs mer om en inspirerande familj på min gamla blogg på hemmetsveckotidning.se här. 
Ivar gillade inte Tintin-frisyren. "Jag ser ut som en unicorn!"
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Maria Svemark

Humorbloggen om vad som händer när man låter en svensk, 40-årskrisande trebarnsmor flytta till USA - via bakgatorna i Shanghai! Söker du kontakt, turisttips, råd angående livet som expat eller Direct Foreign Hire (DFH) i Kina, glutenfria recept eller gästbloggare? Mejla mig på: isatorp@hotmail.com Instagram: bysvemark Swedish writer living with my family in Shanghai. Feel welcome to contact me at isatorp@hotmail.com

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela

  • via RSS
  • Instagram Humor