En lantis i Shanghai

Jag skulle påstå att de största skillnaderna mellan att bo i Shanghai och Harlösa är nog 23 miljoner människor, färgen på himlen och trafiksäkerheten. I dag när vi var på väg till en familjepicknick gjorde taxichauffören en U-sväng framför tre filer med bilar i rörelse. Vi fyra i baksätet hade inte säkerhetsbälte. Fönsterrutorna var helt nere trots att det blåste ganska mycket frisk luft. Eller, tja, ikväll gick appen upp i 226 (very unhealthy).

Annars är det ingen större skillnad. Precis som i Sverige har vi knökfullt i almanackan här i slutet av maj - början av juni! Och det är bara roliga saker som sker: födelsedagsmiddagar, barnkalas, mingel, familjelördag på pappas jobb (maskerad, pappan bortrest), avslutningar på barnens aktiviteter, skolkonserter, med mera, med mera.

Det som skiljer är att många fester är s k Goodbye-partyn. Vänner och bekanta bjuder in till fest för att fira att de ska lämna Shanghai. Dessa hejdån tillhör vardagen och blir sällan dramatiska: Vi vet att vi bara har varandra till låns och att livet här handlar om att leva i nuet och, framför allt, att Pay It Forward. Till hösten kommer nya till stan. Då är det jag som står beredd som guide/bollplank, på samma sätt som jag fick hjälp av andra när vi flyttade hit.

Andra skillnader:

Här i Shanghai umgås vi mycket ute på stan, inte hemma.

Om du ska festa med amerikaner, räkna med att de klär ner sig, inte upp sig. Slipskillar i hawaiishorts.

 

Och den stora skillnaden mellan en familjedag på skolan här och hemma, är att här behöver vi inte släpa runt på fisljummiga pastasallader. Det finns rikligt med mat till försäljning. På familjedagen i går festade killarna loss på kanelbullar, korv och bröd (det lät svenskt!). Isa åt kycklingspett och pommes. Jag missade den vietnamesiska maten och åt istället en kycklingburrito. Tre påsar chips fick vi på köpet, men jag smugglade undan dem till lördagsgodiset.