Brysselkakan ställde en bra fråga: Får vi ingen hjälp från makens jobb med allt kring flytten till USA?
Jo, det får vi! Vi får mycket hjälp. Vi nyss inlett kontakterna med vår skolrådgivare, vår relocation agent i USA, en skatterådgivare, två internationella flyttföretag och en kinesisk relocation agent som ska hjälpa oss med t ex uppsägning av lägenheten. Deras tjänster betalar företaget.
En relocation agent i USA hjälper oss med tips kring var vi kan bo och berättar vilka papper som vi måste ha i ordning. Skatterådgivaren hjälper oss att få rätt på deklarationerna i Kina och USA. Skolrådgivaren hjälper oss att välja skola. Flyttföretaget hjälper oss att packa - jo, packa! - och forsla grejer från Kina och från Sverige.
Men de kan givetvis inte göra allt.
De kan inte göra vår hushållsbudget.
Jag tänker inte låta dem välja hus* eller område åt oss. (
Hej, är alla här i grannskapet Amish-folk? Chinatown?! Nja, we've sort of been there, done that...) *Se mitt inlägg från i
går. Min man menar att kakelklädda köksbänkar och fanérpanel på väggarna inte är brott mot mänskligheten).
De är inga tankeläsare: Jag måste själv berätta att vi föredrar natur, kultur, vetenskap och möjligheten att läsa flera språk, före sportprofil, på barnens skolor.
De kan inte söka visum åt mig. Jag måste själv intyga att jag inte varit inblandad i folkmord eller rekryterat barnsoldater.
De kan inte sortera mina läppstift eller rensa köksskåpen från gammal pasta.
De kan tyvärr inte göra varken teoriprovet eller uppkörningen till mitt amerikanska körkort.
Lägenheten i Shanghai såg inte jättefancy ut när vi flyttade hit. Lägg märke till mattan och plastblommorna till vänster.
Men med lite piffing blev det rätt okej ändå!